A Nordic Breeze

A Nordic Breeze

Breeze blogg

Vi har försökt att få till en kombination av ett liv i Stockholm och ett mer äventyrligt liv på båt. Vi kommer här att berätta om resans alla äventyr, i såväl med- som motvind.

We have tried to combine a life back home in Stockholm with a more adventorous life on a yacht. Here we will tell you about our adventures.


From New Zealand to Fiji, via Minerva

Nya ZeelandPosted by Sabina Fri, August 07, 2015 20:52:45
After a long time in New Zealand, actually at the very edge of the six months for the prolonged tourist visa, we were finally ready to set sail. Everything was done; the boat work, the expeditions around the islands, the paper work for getting an exception for sailing with a (non NZ-) dog to Fiji. And we got Mike, a good friend, on board. It all started very well.

Efter en lång tid i Nya Zeeland, nästan exakt de sex månader som det förlängda turistvisumet ger, var vi till slut redo att kasta loss. Allt var gjort; allt båtjobb, allt utforskande av öarna med bil, allt pappersarbete och nästan-omöjliga-att-planera-förberedelser för att kunna segla med en hund till Fiji. Och vi fick Mike, en god vän, med ombord.

Chicos first passage. He is for sure the coolest dog that can handle anything.

Chicos första långsegling. Han var otroligt cool hela tiden, en hund som nog kan göra nästan vad som helst.

The albatrosses checked us out every day all the way up to Minerva.

Albatrosser följde oss varje dag hela vägen upp till Minerva.

And, believe it or not, every passage adds something to the to-do-list… Though everything new in the rig a turnbuckle got loose from the lower shroud so it needed tightening and a split pin needed to be replaced.

Och tro det eller ej, men varje passage lägger till något till arbetslistan. Trots att allt var nytt till riggen så släppte en vantskruv på ena undervantet och så den behövde tajtas upp och få en ny saxpinne.

Five days later we arrived at South Minerva. It sure felt good to anchor and start exploring the reefs. The Minervas are two reefs out in nowhere between Tonga, Fiji and New Zealand. Tonga and Fiji both claim them as their territory. The Minerva reefs got their name from a whaleship that was stranded on what is now called South Minerva on its journey from Sydney in 1829. Several other ships followed. The reefs are only above the waterline at low tide but they gave us calm anchorages the whole time, even when the wind was catching up to 30 knots.

Fem dagar senare kom vi fram till södra Minerva. Det kändes, trots den relativt behagliga passagen, skönt att ligga för ankar och få en chans att utforska både vatten och korallrev. Minerva är två rev ute i ingenstans mellan Tonga, Fiji och Nya Zeeland. Både Tonga och Fiji gör anspråk på dem. De fick sitt namn efter ett valfångstskepp som strandade på South Minerva på sinresa från Sydney 1829. Reven är bara över vattenlinjen vid lågvatten men de gav oss lugna ankringar hela tiden, även när vinden kom upp i 15 m/s.

At low tide we took the dinghy to the reef for a long walk in the blue.

Vid första lågvattnet tog vi dingen till revet för en efterlängtad långpromenad i det blå.

We moved on to North Minerva. Three hours by motor, no wind, no waves, the calmest sea. Once there, we anchored just inside the lagoon by the entrance. The day after, just as calm, we went snorkelling on the outside.

Vi flyttade till Norra Minerva. Tre timmar för motor, ingen vind, inga vågor, bara det allra lugnaste hav. När vi kom fram ankrade vi precis innanför ingången, dagen efter som var lika stilla, tog vi dingen till utsidan för att snorkla i det vackra blå.

While we were exploring and admiring the beautiful coral and looking for fish for dinner someone else was keeping an eye on us visitors who trespassed his territory.

Hela tiden som vi utforskade de vackra korallerna på utsidan av revet och letade efter fisk till midda höll någon annan koll på oss som gjorde intrång i dess territorium.

“What is that on the outside? I have never ever seen it before… Whales!” The day after the whales were also swimming inside the lagoon, they paid us no attention, just minding their own business and resting from the waves that had built up on the outside.

”Vad är det där på utsidan? Jag har aldrig sett det förut... Valar!” Dagen efter simmade de inne i lagunen, de brydde sig inte alls om oss som bytte ankringsplats och korsade deras väg till den lugnare sidan av lagunen när vinden och vågorna ökade. Kanske var de bara inne för att vila sig från vågorna som byggts upp utanför revet.

Cloudy days, not tempting to go snorkelling, but walking. Hot water was bubbling up from the reef. The small fish resting or trapped in the tiny pools on the reef.

Molniga dagar, inte frestande att snorkla, men att promenera. Hett vatten bubblade upp ur sprickor i revet. Små fiskar vilade i de små vattensamlingarna.

Oh! Must also tell you about the lobster hunts. We went walking the reef at low tide in the late dark evening. Two nights stumbling along the reef gave us enough lobsters for five different lunch and dinners J

Å! Just ja, måste nog också visa humrarna som vi plockade på revet. Ett par mörka kvällar passade vi in lågvattnet och snubblade på revet och plockade hummer som räckte till åtminstone fem olika luncher och middagar J

Another thing to do when it`s dark is to fish from the boat. We had what was left from the speared one and put it on the hook for another catch. Living on the boat makes you so used to eat different fresh fish almost every day, and for us it was a long time off the boat and with no fresh fish for at least half a year. So, of course, we wanted to catch for tomorrow’s dinner too. When spearing you choose what fish you want, but by hook you just have to accept what gets caught. And the one that we caught was a white tip reef shark. Once that one was up we just continued playing with its friends with the head of the fish that we caught. The meat of small sharks is really tasty, the meat is almost like tender chicken and tastes great with garlic, lemon and fresh ginger.

Något annat som vi passade på att göra I mörkret var att fiska från badplattformen. Livet på båt gör dig så van vid att kunna äta färsk fisk nästan varje dag, och för oss var det länge sedan vi levde båtliv med färsk fisk så det var klart att vi ville fånga något. På kroken satte vi rester av dagens harpunerade fisk och hoppades på fångst till morgondagens lunch. En skillnad mellan harpunering och krokfiske är att du inte kan välja vilken fisk du ska få på kroken. Och den som tog vårt bete var en White tip reef shark. När den väl var uppe fortsatte vi att leka med de andra hajarna med fiskhuvud på lina, ganska bra dragkamper med dem. Dagen efter blev det haj med vitlök, citron och färsk ingefära, riktigt gott, ungefär som mört kycklingbröst.

After a week at Minerva Reef the forecast said a nasty front, with more than 50 knots of wind, was coming from New Zealand. We were ready to set sail and head to Fiji. The winds on our passage up to Fiji were steady 25 – 30 knots, and gusting 40. They helped us to get a fast, but also a very rough and uncomfortable, passage to Suva. It sure felt good to arrive to the calm grey commercial anchorage outside the capital Suva.

Efter en vecka i Minerva sa väderprognosen att en jobbig front med mer än 50 knops vind skulle komma upp från Nya Zealand. Vi var redo att segla vidare mot Fiji. Vinden var konstant 25 – 30 knop, och med byar upp till 40, på vår passage. Det gav oss en snabb, men också mycket jobbig, segling upptill Fiji. Efter de knappa två dygnen med segling kändes det verkligen skönt att få komma fram till den lugna gråa kommersiella ankringen utanför huvudstaden Suva.







  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.